Till Bättre affärers startsida
Välj din ort
Sundsvall
Härnösand
Timrå
Ånge
Umeå
Jämtland
Härjedalen
Start NyheterExperternaKrönikorNyhetsbrevTidningenKontakt

”Finns inte på kartan att gå back”


Det är sällan jag arbetar som doktor i dag, men ibland rycker jag in när det behövs.
Foto: Kerstin Stickler

Han besteg Kilimanjaro som 14-åring, är utbildad djungelläkare och utsågs nyligen till Årets företagare i Timrå. Men vad driver Patrik Wreeby att utmana de privata vårdcentralerna? Vilket är hans recept för att hindra landstinget från att förblöda? Och hur ser han på vinster i välfärden? Bättre Affärer tog honom på pulsen.

I april kunde en glad och stolt Patrik Wreeby ta emot priset som Årets företagare i Timrå på Guldstegen-galan.

– Det är förstås jätteroligt, ett kvitto på att man gör något bra. Men det är inget jag funderat på så där jättemycket, säger han när vi träffas några veckor senare.

Vi befinner oss i Bergeforsen, i det som tidigare hette Älvens hus. Här finns numera huvudkontoret för företagsgruppen Premicare som Patrik Wreeby äger tillsammans med läkarkollegan Tobias Johnsson.

Premicare startade för elva år sedan och i dag drivs fyra vårdcentraler på uppdrag av landstinget: Öbacka (Härnösand), Söråker, Timrå och Ljustadalen (Sundsvall).

Patrik Wreeby väljer att passa på frågan om det kan bli aktuellt med fler enheter.

– Det finns inga sådana planer just nu, säger han vagt.

Han slår däremot tydigt hål på myten att privata aktörer helst etablerar sig där det finns många ”friska” patienter, eftersom det skulle vara lönsammare att ha dem listade på vårdcentralen.

Ersättningen per patient viktas nämligen efter socioekonomin i området och personens tidigare sjukdomshistoria.

– Utjämningen är ett rättvist och bra system.

Annars är Patrik Wreeby inte direkt imponerad av hur den svenska sjukvården är organiserad. Redan när han pluggade medicin i Uppsala häpnade han över att mycket i vården är så ineffektivt.  

Kärleken tog honom till Västernorrland och förutom att arbeta som läkare intresserade han sig allt mer för vårdutveckling.

Tillsammans med läkarkollegan Tobias Johnsson tog han fram ett verktyg för chefsutveckling åt landstinget. Tanken var också att utveckla det omoderna IT-systemet.

– Krånglar doktorns dator en halvtimme varje dag, vilket inte är ovanligt, är det en patient mindre som får komma. Det finns också för lite kundfokus.

Men att förändra gamla landstingsstrukturer inifrån var trögt, och 2005 valde de båda doktorerna att starta Premicare. Samma höst vann de uppdraget att driva Timrå vårdcentral.

I dag har antalet vårdcentraler alltså vuxit till fyra. Antalet listade patienter är omkring 30 000 och personalstyrkan uppgår till 100 personer, varav 15 läkare.

– Vi har lättare att rekrytera än landstinget, det handlar bland annat om att vi har snabbare beslutsvägar.

Samtidigt är jakten på doktorer ständigt aktuell.

– Vi får hit två yngre läkare från Litauen i augusti. De håller på att lära sig svenska nu.

Debatten om vinster i välfärden tycks inte beröra Patrik Wreeby. Trots att hans företag drivs med hjälp av skattemedel och går med vinst känner han sig inte ifrågasatt på samma sätt som riskkapitalbolagen.

– Är vi lika bra eller bättre än en landstingsdriven vårdcentral ska vi få vara kvar. Och ett privat företag behöver vinst för att kunna utvecklas. Den offentliga vården går back, det skulle vi aldrig kunna göra. Det finns inte på kartan.

Patrik Wreeby anser att Sverige satsar för lite på primärvård (vårdcentraler) i förhållande till specialistvård (sjukhus), menar han.

– I andra länder är primärvården mycket bättre utbyggd. Det gör att trycket på sjukhusen blir mindre och kostnaderna lägre.

Men det är inte bara bristen på primärvård som ligger bakom de skenande underskotten i vårt landsting. Enligt Patrik Wreeby är det inte rimligt att driva tre akutsjukhus i Västernorrland. Verkligheten har visat att vi inte har råd att bedriva vården som vi gör nu.

– Det handlar också om patientsäkerhet, ju fler gånger en läkare utför något desto bättre blir han eller hon på detta. Det talar för större enheter.  Problemet är att det tycks vara allas och ingens ansvar att landstinget blöder. Nu måste politikerna bestämma sig: Höj skatten eller effektivisera.

Vid sidan om vårdcentralerna har Patrik Wreeby också satsat på helt ny bransch. HVB-hem för ensamkommande barn och ungdomar.

– Jag har öppnat två i Sundsvall med sammanlagt 30 platser och är öppna för fler. Jag har mött många asylsökande som läkare och känner för den gruppen.

Att han valde den medicinska banan kan han tacka en organisation av luftburna läkare i Afrika för. Som barn bodde han fyra år i Tanzania, där hans föräldrar jobbade som lärare.

– När jag var 13 år träffade jag ”Flying doctors” och kände direkt att det här vill jag göra, säger Patrik Wreeby, som gillar utmaningar och har en hel del annorlunda upplevelser i bagaget.

Han har besökt omkring 50 länder, är certifierad dykläkare och har utbildat sig till djungelexpeditionsläkare i Costa Rica.

Och redan när han var 14 år besteg han Kilimanjaro i norra Tanzania, Afrikas högsta berg som reser sig 5 892 meter över havet.

Men det slutar inte där.

– Jag fick min första harpun som sjuåring och sköt min första gasell när jag var 13.

Olof Axelsson

Publicerad: 13 juni 2016 Kl.11:21

Dela denna sida på Facebook. Dela denna sida på Twitter.

Copyright © 2017
MediaInvest, Terminalvägen 12, 861 36 Timrå, 060-57 21 50
Journalisthuset, Thulegatan 6, 852 34 Sundsvall, 060-15 27 20
Umeåguiden, Hovrättsgatan 7, 903 25 Umeå, 090-10 00 88
En produktion av WEB is IT | Webbhotell | Hemsidor | Domäner